Dagis!! / Dagen / You save yourself or you remain unsaved.

Dagen har väll varit sådär. 

Tove var på dagis idag för första gången utan att jag var med, det hade gått väldigt bra sa fröknarna. 

Det hade tydligen gått mycket bättre än vad dom trodde, eftersom dom hade fem barn som skulle skolas in samtidigt förväntade dom sig att det skulle bli väldigt mycket på en gång men det hade gått bra med alla barnen. Det är ju faktiskt väldigt positivt, och jag är jättenöjd med valet av dagis. 

Dom gör ett fantastiskt jobb och jag hoppas att det fortsätter gå såhär bra, men jag tror inte att det kommer ändras. Är så himla stolt över min älskade helt fantastiskt underbara dotter! <3<3

Sen när vi kom hem efter att ha hämtat min lilla stjärna så tog vi det lugnt i ca 30 minuter, sen var det bara att åka iväg för att köpa ny kabel till tvättmaskinen eftersom "original"-sladden var för kort. 

När vi kom hem dröjde det inte länge innan pappa och Patrik dök upp här, det var nämligen dom som fick lov att byta kabel eftersom jag vägrar peta på det där. Känns liksom tryggare att en med väldigt mycket erfarenhet och en med utbildning får göra jobbet istället. Så nu har vi en fungerande tvättmaskin igen!! 

Jag kan bara säga att det är så himla skönt att slippa hålla på med tvättstugan en massa, även om jag har bokat den tills imorgon på morgonen eftersom vi har ett berg med tvätt. Så säger bara ett stort tack till pappa och Patrik! 

När dom hade åkt var det dags att fixa mat, och till maten fick vi även sällskap. Vi bjöd över Roine och det är alltid lika trevligt när han kommer över! Jag gjorde en köttfärspaj, och den blev inte klar förs runt klockan nio, så det fick bli en sen middag. Och trots att det var första gången jag lagade paj själv så fick jag den faktiskt att smaka riktigt gott! Det lustiga var att jag inte ens hade något recept utan gjorde den på fri hand med lite tips från mina uppslagsböcker (Mamma och pappa). ;)  Jaa, jag ringer ofta hem till mina föräldrar och frågar om tips och råd för än har jag mycket att lära. Pappa har till och med börjat svara "Jaa, vad är det du inte slagit upp på internet nu då" när jag ringer xD Men mycket vill jag inte lära mig från internet utan vem vet inte bäst om hur jag vill ha min mat osv, jo såklart mina egna föräldrar som har lagat mat åt mig i måååånga år. ;P

Nu till det bittra.. 

Jag har fortfarande alla dessa tankar i huvudet, och jag önskar verkligen att dom kunde försvinna men så enkelt är det inte. Min ena tanke idag var hur det skulle bli om jag dog. Hur skulle folk reagera osv.. Och NEJ, jag vill verkligen inte dö, jag har inga sådana tankar bara "nyfiken" på hur jag påverkar andras liv och vilka som faktiskt bryr sig.. 

Finns säkert många som skulle känna lättnad om jag försvann, jag är ju inte direkt den mest positiva människa här på jorden. 

Jag kan lugnt säga att jag är så himla glad att jag har de vänner jag har! Det är väldigt svårt för mig att prata om mina problem med andra eftersom det är väldigt få som kan förstå. Men jag vet att om jag vill eller behöver prata så finns dom där. Och jag har faktiskt en person jag har ganska lätt för att prata med, det är svårt men ändå lättare än med andra. Och det är underbara Krisse. 

Sen har jag ju andra också men dom flesta av mina vänner är killar, och det är inte det minsta lätt att prata om vissa saker med killar.  Samtidigt så vet jag ju att det är mitt eget ansvar att ta mig upp på fötterna igen, man kan ju liksom inte belamra alla andra med sina problem!

“You save yourself or you remain unsaved.”

Men men, nu ska jag försöka ta det lugnt och döda tankarna, eventuellt kanske till och med gå och försöka sova. 

Xoxo